Los Angeles till hamnen Xiamen i sydöstra Kina. Fartyget är gigantiskt med då det är över 398 meter långt, vilket gör det till ett av de största fartygen i världen. Till och med Eiffeltornet skulle se litet ut bredvid det här fartyget. Det är också det största lastfartyget som någonsin har varit i USA. Det byggdes i Kina för det franska företaget CMA CGM, och är en i mängden av en ny generation av superfartyg som kan lasta över 18 000 containrar.
Storleken spelar roll
”I vår bransch, spelar storleken roll” säger Ludovic Renou som är marknadsansvarig för CGM i södra Kina. Hamnen har modifierats och rekonstruerats för att kunna hantera Benjamin Franklin inför dess förväntade inresa nästa månad. Men som med många andra fartyg går de i hamn vid flera hamnar under sin resa. Men då den här jätten är för stor för de flesta, kommer den inte att kunna resa med full kapacitet under majoriteten av sin resa.
Handeln mellan USA och Kina
Handeln mellan USA och Kina värderas till hundratals miljarder kronor varje år, och företag gör allt för att maximera sina resor. Därför är de nya superfartygen så viktiga. Allt fler företag går mot att producera allt större lastfartyg då det sänker kostnaden. Och det finns redan ett 30-tal giganter som reser mellan USA och Kina varje månad. 75 ytterligare skepp planeras byggas under 2018. Och att investera i dessa monsterskepp kan anses vara något av en riskfylld strategi för många företag. Framför allt då rädslan av att Kina går mot en mindre exportorienterad ekonomi och främjar sin inhemska produktion och försäljning i allt högre utsträckning. Idag står handeln mellan USA och Kina för 75% av den globala handeln. Men flera är oroliga över att det nuvarande handelskriget kommer att påverka relationerna mellan landet negativt, och i slutändan även påverka fartygen som fraktar varorna.
Sparar in pengar i slutändan
Men industriexporter menar att de större fartygen sparar in pengar i det långa loppet då en större storlek – och större lastkapacitet – ger en större retur per resa fartygen gör. Men även driftkostnaden går ner. Till exempel: att anlita personal för den nya generationens superskepp kräver bara en handfull fler personer än ett mindre fartyg. Och ju större fartyg du har, desto fler containrar kan du frakta. Det är helt enkelt billigare att bygga och använda sig av större skepp som kan lasta fler varor och produkter. Det är mer effektivt på vartenda sätt. Men inom den här branschen är man högt beroende på handel och konsumtion. Branschen är väldigt påverkbar av konjunkturer. Det är inte en slump att en rad företag som arbetade med fraktfartyg gick i konkurs under 2008–2009, när världsekonomin kraschade. Och det är något som man kan se ur ett historiskt perspektiv också. En likadan nedgång har noterats under slutet av 20-talet då världen gick in i den största finanskrisen i modern tid, samt under 70-talet då handeln gick ner. Krig och oroligheter påverkar också marknaden så väl som nationell politik.